39+6

Sista dagen på graviditetsvecka 40! Beräknad födelse! 9 månader! 280 dagar! Craaaaazy! Niklas tycker att ungen kan komma ut nu, medan jag tycker att ungen kan stanna inne i magen lite till.. Jag är nog mest orolig inför vad som komma skall och hur ont det kommer att göra. Någon rastlöshet har fortfarande inte kommit och så sent som i förrgår låg jag i badkaret och filade fötterna (okej lite bökigare än vanligt - men jag klarade det helt själv).. Jag får på mig strumporna själv och jag får sova hyfsat bra. Har väl kanske sovit lite sämre de senaste dagarna, men i genomsnitt sover jag 10-12 timmar nästan i sträck. Går endast och kissar nattetid när jag blir väckt eller har ont, annars vänder jag bara på mig och somnar om. Jag drömmer helt sjuka drömmar om olika förlossningsscenarior och den ena är värre än den andra! Jag tänker på allt som kan gå snett, jag kan dö, bebisen kanske är dödfödd, båda kanske dör, bebisen föds med en dödlig sjukdom.. Ja, you name it! Just nu känns det rätt tryggt att ha ungen i magen och på så vis ha stenkoll på var den är. Jag känner mig konstig och onaturlig som inte har fått den där längtan efter att ungen ska komma ut, för man ska ju helst skriva och prata om hur fantastiskt det är att snart få barn..?! Självklart vill jag att ungen ska komma ut någon gång, men inte riktigt än..? Jag vill få känna den där längtan först och känna mig frustrerad över att ungen inte vill komma ut, så som alla andra i hela världen verkar känna. För det är ju tabu att inte vilja få ut ungen fortast möjligt.......
 
Igår var jag på rutinbesök hos barnmorskan och som vanligt var hon sen, sen frågade hon om det var ok att jag väntade ytterligare en stund då hon skulle prata med "sin" student. 30 min efter avtalad tid fick jag komma in och det första hon säger är: "Ja nu är det inte lång tid kvar! Bara en månad.." Med andra ord hade min barnmorska ungefär lika mycket koll på läget som vanligt.. Jag frågade om hon visste något som inte jag visste då jag trodde jag hade BF idag.. Nog om det.. Plötsligt så står hennes student jämte och ska tydligen vara med på vår träff, men ingen hade frågat mig om det var ok? Trodde det hörde till att man skulle bli tillfrågad? Men jag har inget att skämmas för så jag höll god min och tänkte på min egen praktik då jag blev besviken när jag inte fick vara med på sessioner. Stackarn är ju bara där för att lära sig så att hon kan bli klar barnmorska. Men bara principen om att man frågar om det är ok att någon ytterligare är med? Jag försökte förklara att jag varit extra orolig sen besöket på förlossningen veckan före, och att jag kände mig osäker på det där med de olika smärtlindringsmetoderna. Men istället för att få prata om det och bli lite lugnad så gick de direkt på att ta tester och kolla bebisens puls med mera. När testerna var klara (allt såg bra ut) så frågade de om jag hade några frågor och jag tog ännu en gång upp att jag kände mig nervös inför förlossningen och smärtlidring. Fick jag något svar? Några lugnande ord? Nope! Kände mig ungefär lika lugn och förberedd som innan träffen.. Med andra ord inte alls. Kände mig lite smått överkörd och ignorerad för att vara ärlig? Fick vänta i 30 min för ett möte som tog 15-20 min, som i vanliga fall tar 40-60 min? Detta kunde ju vara sista MVC-besöket innan jag föder så huvudet snurrade med funderingar, men jag fick aldrig utlopp för det för både min barnmorska och studenten verkade så stressade? Fick en tid bokad till nästa vecka samt en tid till spec. mödravården för samtal om igångsättning om två veckor. Men men, de avslutade ju mötet med "lycka till nu om vi inte syns igen!".. Är det jag som överreagerar? Borde jag haft en skylt där det stod "jag behöver prata mer och bli lugnad"? För jag tyckte jag var tydlig med att jag behövde prata mer? Kändes bara som att hon viftade bort min oro? "Det är normalt att vara lite orolig och nervös".. Ja det kanske det är?! Men det är inte normalt för mig och det är första gången jag är gravid och jag vet ju för fan inte vad jag har att förvänta mig av den närmsta tiden? 
 
mvh frustrerad förstagångsföderska

39+4

Idag är jag sjuuuukt trött! Somnade inte förrän efter kl.03 pga livlig bebis i magen samt snarkande förkyld karl jämte mig. Jag är van att sova tolv timmar i sträck så energin är långt ifrån på topp idag då Niklas kollega ringde och väckte oss trots att Niklas inte började förrän halv två. Så idag blir det ännu en dag på soffan, men då det blivit lite kyligare så har myst ner mig under en filt och två katter. 
 
Varje dag kommer nu förfrågningar från flera håll "någon unge än?".. Jag vet innerst inne att ni som frågar gör det för att ni bryr er och är nyfikna, men det är stressande för mig. Jag menar det är ju inte som att jag kommer föda och sedan hemlighålla det? När ungen har kommit ut och vi har landat i det så kommer vi att berätta! Men att varje dag behöva göra er besvikna med - "nej, ingen unge än" - känns ungefär som att vara den enda singeln på ett bröllop där alla frågar när det är dags att stadga sig.. Förstår ni vad jag menar? Man frågar kanske för att vara snäll, men när väldigt många ställer samma fråga många gånger på en dag så tröttnar man liksom. Jag har ju inte ens passerat beräknat datum för födsel ännu? Så snälla lugna er! 

39+1

Mindre än en vecka kvar till beräknad födelse och i förrgår hade jag min första värk, tidigare har jag bara känt av sammandragningar. Igår hade jag ytterligare några värkar, men det är först när de kommer regelbundet och ca 3 st på 10 min som det är dags att påbörja färden mot förlossningen.. Så det återstår att se när nästa tur till förlossningen sker! Bebis har börjat med hickan igen i alla fall, känns bra då jag inte märkte av någon hicka alls på tre dagar men nu är det hicka 1-2 gånger om dagen. Jag har haft en konstig känsla i kroppen och på något sätt fick jag för mig att idag var dagen då ungen skulle komma ut, fredag 4 oktober, men tji fick jag.. Efter chocken i söndags att jag hade börjat öppna mig och barnmorskan frågade om vi hade bb-väskan med oss etc så har jag nu lugnat mig och blivit lite mer redo för att bebis eventuellt kommer före BF. Fast samtidigt så är det ju vanligast att man går över tiden som förstagångsföderska. Men med tanke på att jag var öppen 2 cm i söndags, delar av slemproppen har kommit lite då och då, sammandragningar och värkar som heter duga när de kommer, ett i princip konstant tryck neråt, ilningar i bäckenet.. ja, det känns liksom inte som att jag kommer gå över så många dagar i alla fall.. Men bebis får gärna stanna där inne lite till, har saker kvar att fixa innan pyret kommer ut och vore trevligt att hinna med det hehe..
 
Idag kände jag mig lite pysslig så med hjälp av ett gammalt påslakan och en gammal kudde så sydde jag en amningskudde. Tog lite bilder under projektets gång:
 
Sprätta, sprätta och sprätta lite till innan det var dags för sax och nålar. 
Istället för att först sicksacka och sedan sy raksöm så använde jag en kombinationssöm. 
När själva fodralet var sytt var det dags att sno stoppningen från den gamla kudden och sen fylla och sy igen amningskudden. Tada! En randig könsneutral amningskudde! 

39+0

Jaha, då var vi inne i "sista" graviditetsveckan, om bebis inte vill stanna på övertid vill säga. Det återstår att se! Har shoppat lite på H&Ms hemsida idag och lyckades hitta två rabattkoder som gav mig totalt 100 kr rabatt - jo jag tackar jag! 2-pack amningslinnen samt ett supergulligt bäddset till spjälsängen. Jag tycker att det är svårt att hitta fina sängkläder till spjälsängar, allt ska ha miljoner färger och konstiga mönster?? Jag vill ha stilrent och något som jag inte blir yr av att kolla på.. Kräsen? JAAA!!!
 
 
 
 
Sen så har jag pyntat lite inne i barnrummet genom att sätta upp en tavla samt lite annat. Blev riktigt fint och nu liknar det gamla gästrummet mer ett barnrum!
 
 

38+4

Igår kväll hade vi lite utav en generalrepetition. Åkte in till förlossningen pga misstanke om fostervattensläckage samt minskade fosterrörelser. På vägen in började dock bebis röra på sig som tur var. Vi var på förlossningen i drygt tre timmar och summa kardemumma så är det ett väldigt livligt barn som hade en alldeles för hög puls, 170-180 istället för 140-150 som tidigare, så fick ligga med ctg-mätare på magen FYRA gånger à 30-45 min innan de var nöjda med hur kurvan såg ut. Sen så blev det en gynkontroll för att se hur det var med fostervatten, men det såg bra ut. Däremot har jag tydligen börjat öppna mig, 2 av 10 cm, men de sa att det kan ta timmar, dagar eller veckor innan värkarna kör igång. Jag är hyfsat nervös nu när jag varit så inställd på att gå över tiden, men ungen kan komma när som helst enligt läkaren och barnmorskan speciellt nu när de har varit inne och retat upp både bebis och livmodertappen.. Och btw, efter gynkontrollen som gjordes har jag omvärderat det där med smärtlindring inför förlossningen - give me everything you got!! Fy fan för instrumentet de körde in samt när de skulle kontrollera hur öppen jag var samt hur livmodertappen såg ut... Icke så mysig upplevelse kan jag lova!
 
Det viktigaste är ju dock att bebis har det bra och dessutom så har Niklas nu fått se hur förlossningsavdelningen samt hur ett undersökningsrum ser ut. Det får man liksom inte veta förrän det är skarpt läge eller när man åker in för att det finns misstanke om att något är fel. Bilbarnstol och bb-väska ligger nu i bilen och ja, vem vet? Snart kanske det även ligger en liten bebis här i stolen? 
 
 

38+1

Fredagskväll och jag har egentid då karln är iväg på killkväll. Känner att jag inte skrivit så ingående om hur mina symtom har förändrats på länge nu och det kan ju vara kul att skriva för att kunna gå tillbaka och läsa i framtiden när jag eller någon annan undrar hur jag mådde i slutfasen av graviditeten. Så i detta blogginlägg blir det symtomfokus på hög nivå. Deal with it för nu är du som läsare varnad!
 
Sammandragningarna ökar i både antal, täthet och styrka. Så är det inte lill*n som rör sig där inne så är det sammandragningar som övar kroppen inför vad som komma skall. Ingen lugn och ro i magen här inte haha! Pyret har inte hicka lika ofta, men hen rör sig desto mer. Min ögoninflammation verkar vara på bättringsvägen, men istället känns det som att jag är på väg att bli förkyld. Noll aptit så får tvinga mig själv att äta och dricka samt att jag har fått tillbaka orkeslösheten och tröttheten som jag hade i början av graviditeten. Jag får inget gjort om dagarna utan sitter mest i soffan. Jag känner mig allmänt asocial och tidsuppfattning är inte min starka sida - förlåt för det kära vänner men jag är så djupt inne i den mentala förberedelsen inför förlossningen att jag inte har ork till att vara social och umgås så som jag egentligen skulle vilja samt att bristen på tidsuppfattning gör att jag inte fattar hur fort tiden går och hur lång tid det kan gå mellan att jag lämnar huset och är social. Sen känns det verkligen att förlossningen närmar sig för guuud vad ungen borrar ner sig i bäckenet! Ilningarna och stickningarna som uppstår i bäckenet med jämna mellanrum är inte så behagliga så att säga.. Får även en lustig känsla av att det liksom droppar inom mig?! Samma känsla som jag brukade få i samband med att mensen kommer, men nu har jag ju inte mens och det är ju liksom inget som kommer ut så jag undrar varför jag får en liknande känsla som det..? Första gångerna jag fick känslan trodde jag att det var fostervatten som började läcka, men det var det ju inte uppenbarligen. När vi ändå är inne på "to much information"-saker så är jag tacksam för att jag ännu inte upplevt något urinläckage så som många beskriver att gravida lätt får. Nu när jag är i förstadiet till en förkylning så blir det ju några nysningar om dagen så att säga, vilket gör det skönt att veta att jag i alla fall kan hålla tätt! Man får vara glad för det lilla liksom.. På tal om lilla så har jag ju inte gått upp så mycket i vikt, tack och lov! När jag vägde mig i onsdags på MVC-besöket så hade jag bara gått upp 13,5 kg sen inskrivningen. Många går upp 15-22 kg under hela graviditeten, så det känns bra att ligga i den undre kurvan på den fronten. Blir inte så många gravidkilon att gå ner sen efter förlossningen. Men visst, det känns i kroppen att den är tung nu! Fast det är ju inte så lång tid kvar, vilket både är skönt och lite ångestfyllt.

38+0

Då var vi inne i den 39:e graviditetsveckan! Sjukt! Något annat som är sjukt är mitt högra öga - IGEN! Fjärde ögoninflammationen sen i juli.. Det räcker nu! Igår kväll kom en av mina fina vänner hem till oss för att hjälpa till med gravidfotografering. Fatta att jag var ledsen och orolig över hur det skulle gå med min jäkla ögoninflammation.. Ljuskänsligt, konstant rinnande och allmänt jobbigt öga är inget man vill ha när man vill vara fin på foton. Fast det gick förvånandsvärt bra under fotograferingen, men jag fick ta igen det såhär dagen efter för idag känner jag mig totalt däckad.. Igår var vi även på MVC för kontroll och allt såg bra ut, pyret ligger fortfarande fixerad med huvudet neråt och hjärtslagen lät som de skulle.
 
I alla fall, jag tänkte ge en liten sneakpeak på några av bilderna, men större delen av fotona kommer vi hålla för oss själva då det är en hel del hud som visas. Kanske bjuder jag på fler bilder vartefter då alla bilder inte har redigerats ännu.
 
 
 
 

37+5

Graviditetsvecka 38 börjar gå mot sitt slut och jag har mått hyfsat bra förutom en väldigt aktiv bebis som gör det lite obekvämt i vissa situationer. Idag har jag dock en sämre dag då hormonerna löper amok och jag har i stort sett gråtit hela förmiddagen.. Tur för Niklas att han jobbar så att han slipper en hormonell höggravid kvinna som är otröstlig! Känns helt sjukt att bara gråta i flera timmar utan någon direkt anledning?  Just nu ligger jag i soffan och är helt slut! Ansiktet är helt svullet och ögonen röda.. Och nej, jag tänker inte dela med mig av någon bild på detta..

36+3

Det finns så många myter och "metoder" för att se vad det är för kön på barnet man väntar. Jag har hittat några vanliga påståenden och skriver inom parantes vad jag enligt metoden ska få för något.


* Bred eller toppig mage? (pojke)

Om magen är bred och syns bakifrån är det en flicka. Om magen däremot är toppig och putar framåt är det en pojke.

* Högt eller lågt? (pojke)

Om barnet ligger lågt i magen blir det en flicka och om det ligger högt i magen blir det en pojke.

* Mår du illa? (pojke)

Väntar du en flicka påstås du må mer illa än när du väntar en pojke.

* Blir pappa på tjocken? (pojke)

Om pappan går upp i vikt under graviditeten bär mamman en flicka.

* Hicka? (flicka)

Om babyn hickar mycket är det en flicka, annars är det en pojke.

* Vad är du sugen på? (flicka)

Om du vill äta salt och proteinrik mat, som ost och kött, är det en pojke. Om du är sugen på juice, frukt, godis eller sura saker, väntar du en flicka.

* Mayamyt (pojke)

Mayaindianerna kunde förutspå kön på barnet genom matematik. Jämför din ålder med det år du blev gravid. Är båda udda eller jämna får du en flicka. Är det ena talet jämnt och det andra udda blir det en pojke.

* Mamalicious (pojke?)

Om mamman väntar en pojke blir hon vackrare under graviditeten. Håret blir tjockare och blankare. Men om hon får finnar och livlöst hår blir det en flicka. ”Flickor stjäl mammas skönhet” är ett gammalt talesätt.

* Kalla fötter? (pojke?)

Om mammans fötter lättare blir kalla är det en pojke, likaså om håret på benen växer snabbare.

* Visa upp dina händer (pojke)

Om någon ber dig att hålla fram händerna och du spontant visar upp dem med handflatorna nedåt är det en pojke. Visar du dem med handflatorna uppåt är det en flicka.

* Hur sover du? (pojke)

Om du sover på höger sida eller med huvudet mot söder är det en flicka. Sover du på vänster sida eller med huvudet mot norr är det en pojke.

* Halsbränna (pojke)

Mycket halsbränna= pojke, lite eller ingen halsbränna= flicka.

* Slår hjärtat snabbt? (flicka)

Om hjärtljuden håller sig över 140 hjärtslag per minut är det en flicka och om det är under 140 hjärtslag per minut är det en pojke.

* En kicker? (flicka? Rör sig mycket, men inte så många rena sparkar?)

Flickor påstås sparka mindre än vad pojkar gör.

* Tydlig hormonrand? (flicka)

Pojke så får man hormonrand, flicka ingen eller svag hormonrand.

* breda höfter större rumpa? (flicka)

Får man bredare höfter och rumpa väntar man en flicka.


Hm, verkar som att pojklistan blev längre? Haha! Om några veckor får vi se vad som stämmer.. Dock tror jag inte så mycket på sådanahär myter då det inte finns någon medicinsk bevisning...


36+2

Jag tyckte att det var ett tag sen jag fotade magen så jag hade en liten fotosession inne i klädkammaren imorse haha! Första bilden visar magen uppifrån samt sedd från sidan, medan andra bilden visar rakt framifrån samt från sidan. 
 

36+1

Vi är i gravidvecka 37 och idag är det min födelsedag. Bästa presenten är det lilla barnet som ligger och bökar runt där inne i magen hihi! Att fira min 25-årsdag helt nykter känns faktiskt ganska okej, trots att det självklart hade varit kul att fira med pompa och ståt.. Men orken räcker liksom inte till nu när jag är höggravid. Idag på eftermiddagen satt jag och solade på altanen medan Niklas byggde och målade byrån till barnrummet, som vi köpte på Ikea i tisdags. Vi använde samma färg som på fondväggen så det blir nog fint där inne sen.
 
 
 
Just nu ligger jag i badet och kollar på hur pyret flänger omkring inne i magen. Rumpan ut på vänstra sidan och de små fossingarna sparkar till på högra sidan! Känns att bebis har blivit stor och molvärken avslöjar att lill*n växer så det knakar! Bara 26 dagar kvar till BF nu och egentligen så kan bebis komma ut vilken dag som helst, men jag tror och hoppas på några veckor till.. Sen har jag gett upp tanken på att få en utåtnavel! Hade varit kul att få det, men får väl nöja mig med min lilla inåtnavel som tittar ut då och då när bebis trycker till inifrån haha! Någon hormonrand har jag inte fått heller, fast det är jag nästan glad för! 
 
 
En annan rolig sak som hände idag var när Niklas skulle övningsköra barnvagnen. Izzy hoppade upp i vagnen och vägrade hoppa ner igen, hon kände sig förmodligen som en liten drottning där i hahaha! 
 

35+5

Idag var vi i Linköping för att köpa lite mer saker till pyret så nu är vi nästan klara då det enda "stora" som fortfarande fattas är en babysitter och en febertermometer. Detta kom vi hem med: 
IKEA: Babygym, skötbordsmobil, barnstol samt en byrå (som ska målas).
 
Kappahl: overall, H&M: jeans och mössor, IKEA: handdukar.
 
På vägen till Linköping så var vi uppe på sjukhuset en snabbis för provtagning då jag glömde det förra gången jag var i stan. På grund av min blodgrupp måste jag regelbundet kontrollera så att jag inte bildar antikroppar mot barnet. Resultatet får jag nog veta imorgon då nästa MVC-besök är samt att vi ska på föräldrautbildning efter det. Full rulle på föräldrafronten hehe.. Hoppas bara att de senaste dagarnas illamående, yrsel och huvudvärk lugnar ner sig för det börjar bli jobbigt.. Men det ska tydligen vara vanligt att må så i slutet av graviditeten?

35+0

Det sägs att alla graviditeter är unika, men ändå förutsätter många att vissa saker hör ihop med en graviditet. Här kommer några av de saker som INTE har stämt för mig: 
  • Morgonillamående och kräkningar - eh, har inte kräkts en enda gång!?!? Och de få gånger jag kände mig illamående var på eftermiddag/kväll..
  • Brösten blir gigantiska - eh, nä? Kanske gick upp en storlek 5-6 månaden, men nu har de fasen krympt!! 
  • Tiden går sååå långsamt - eh, nä! Tiden rusar ju förbi!!!
  • Få galna cravings - eh nä? 
  • Hyn blir fantastisk - eh, fantastiskt fylld av hormonfinnar...
  • Man kissar heeeela tiden - jasså? Kanske någon gång extra om dagarna, men inte överdrivet ofta... 
  • Man känner sig som en fet valross - eh, nä? Känner mig ganska vacker faktiskt?! 
Saker man däremot borde bli varnad för: 
  • Mataffärernas köttavdelning! Rått kött, kyckling eller allt som luktar eller ser ut som rått kött.. Säger bara en sak - doftöverkänslighet!!!
  • Inte äta vitlöksbaguetter, såvida man inte gillar halsbrännan från helvetet de närmsta timmarna efteråt...
  • Gå långa shoppingrundor/promenader utan paus. Hej korvtårna och Jabba the Hutt-fötterna! 
  • Ät inte godis eller andra sötsaker. Inte mat heller för den delen.. Skippa att dricka med, eller när vi ändå är igång stoppa inte i dig någonting alls för det finns någon där inne i magen som reagerar på allt och som verkar älska att sparka/trycka på magsäcken så fort den har något i sig..... 
  • Gillar du inte katter? Bli inte gravid! En gravidmage är en kattmagnet pga alla hormoner!! 
  • Planera inga stora tillställningar, du kommer orka vara trevlig i typ en kvart sen är du dödstrött.. 
Ja, detta inlägg är skrivet med glimten i ögat.. Jag har haft en relativt "snäll" graviditet, dock med vissa smärre otrevliga inslag så som blodtrycksfall, foglossning, konstant huvudvärk, halsbränna m.m. Över lag har jag mått bra och har bara behövt sjukskriva mig från jobbet vid några enstaka tillfällen. Är dock sjukt tacksam för att jag sparade semestern tills nu så att jag får en lång sammanhängande ledighet! Bra tänkt dåtids-Pernilla! 
 
Just det, v.36 idag!! Galet!! Såhär ser det ut inne i magen ungefär: 
 

RSS 2.0