38+1
Fredagskväll och jag har egentid då karln är iväg på killkväll. Känner att jag inte skrivit så ingående om hur mina symtom har förändrats på länge nu och det kan ju vara kul att skriva för att kunna gå tillbaka och läsa i framtiden när jag eller någon annan undrar hur jag mådde i slutfasen av graviditeten. Så i detta blogginlägg blir det symtomfokus på hög nivå. Deal with it för nu är du som läsare varnad!
Sammandragningarna ökar i både antal, täthet och styrka. Så är det inte lill*n som rör sig där inne så är det sammandragningar som övar kroppen inför vad som komma skall. Ingen lugn och ro i magen här inte haha! Pyret har inte hicka lika ofta, men hen rör sig desto mer. Min ögoninflammation verkar vara på bättringsvägen, men istället känns det som att jag är på väg att bli förkyld. Noll aptit så får tvinga mig själv att äta och dricka samt att jag har fått tillbaka orkeslösheten och tröttheten som jag hade i början av graviditeten. Jag får inget gjort om dagarna utan sitter mest i soffan. Jag känner mig allmänt asocial och tidsuppfattning är inte min starka sida - förlåt för det kära vänner men jag är så djupt inne i den mentala förberedelsen inför förlossningen att jag inte har ork till att vara social och umgås så som jag egentligen skulle vilja samt att bristen på tidsuppfattning gör att jag inte fattar hur fort tiden går och hur lång tid det kan gå mellan att jag lämnar huset och är social. Sen känns det verkligen att förlossningen närmar sig för guuud vad ungen borrar ner sig i bäckenet! Ilningarna och stickningarna som uppstår i bäckenet med jämna mellanrum är inte så behagliga så att säga.. Får även en lustig känsla av att det liksom droppar inom mig?! Samma känsla som jag brukade få i samband med att mensen kommer, men nu har jag ju inte mens och det är ju liksom inget som kommer ut så jag undrar varför jag får en liknande känsla som det..? Första gångerna jag fick känslan trodde jag att det var fostervatten som började läcka, men det var det ju inte uppenbarligen. När vi ändå är inne på "to much information"-saker så är jag tacksam för att jag ännu inte upplevt något urinläckage så som många beskriver att gravida lätt får. Nu när jag är i förstadiet till en förkylning så blir det ju några nysningar om dagen så att säga, vilket gör det skönt att veta att jag i alla fall kan hålla tätt! Man får vara glad för det lilla liksom.. På tal om lilla så har jag ju inte gått upp så mycket i vikt, tack och lov! När jag vägde mig i onsdags på MVC-besöket så hade jag bara gått upp 13,5 kg sen inskrivningen. Många går upp 15-22 kg under hela graviditeten, så det känns bra att ligga i den undre kurvan på den fronten. Blir inte så många gravidkilon att gå ner sen efter förlossningen. Men visst, det känns i kroppen att den är tung nu! Fast det är ju inte så lång tid kvar, vilket både är skönt och lite ångestfyllt.
Kommentarer
Trackback