8+6
Nu är jag inne i en period av kvällsillamående, ökad hunger och extra trötthet så att jag måste gå och lägga mig tidigt.. Idag har jag inte känt av illamåendet men sen i fredags när vi var på hälsosamtal hos barnmorskan så har jag varit extra känslig vid matlagning och mår lätt illa på eftermiddagarna och kvällarna. När vi var på hälsosamtalet så gjorde vi även ett graviditetstest och då var jag minsann väldigt gravid, vilket var tur för hade varit lite snopet annars. Fast vi är ju bara i vecka 9 så mycket kan fortfarande hända med pyret, men vi håller tummarna för att allt ska gå bra.
I helgen berättade vi för våra föräldrar om äventyret som utspelar sig i vår lilla familj. Överväldigade mor- och farföräldrar minst sagt! Det som är skönt är att jag nu kan bolla med min mor om hur hon mådde när hon väntade mig och min bror, samt få massa tips och trix. En sak som gjorde mig lugnare var att mamma mådde väldigt bra under sina graviditeter och inte hade så mycket symtom, vilket kan vara anledningen till att även jag mår förvånansvärt bra. Fast nu har ju som sagt illamåendet kommit, men än så länge är det hyfsat lugnt och det kommer främst när jag är på väg hem från jobbet och påverkar därför inte mitt jobb. Underlättar ju när jag vill hålla det hemligt så länge som möjligt på jobbet.. Fast magen börjar ju att synas och jag springer och kissar titt som tätt.. Skyller just nu på att jag vill ha sen semester för att jag vill vara lite ledig när jag fyller 25 år. Jag ljuger så dåligt så det är ju tur att jag har ett relativt nytt jobb så att kollegorna inte känner mig allt för väl och genomskådar mina små vita lögner och konstiga förklaringar... Vill ju bara berätta för alla att vi väntar vårt första kärleksbarn, men det är ju fortfarande så tidigt i graviditeten.. Vad som helst kan ju hända!
